Svenska privatlån genom statistik!
Här har vi sammanställt och gått igenom statistik om den svenska privatlånemarknaden från 2018 och framåt i tiden. Statistiken vi har använt oss av i undersökningen är främst inhämtad från Finansinspektionen och SCB. Sammanställningen är gjord för att ge dig som låntagare en tydlig bild över hur och vem som tecknar lån i Sverige och hur den svenska lånemarknaden ser ut.
Under September 2018 uppgick de svenska hushållens lån i totalt 4 157 miljarder svenska kronor. Av detta beloppet är totalt huslånen 82 %, lån med andra säkerheter än bostäder 12 % och enkla konsumtionslån 6 procent (Källa SCB).
I denna undersökningen / sammanställningen har vi lagt fokus på konsumtionslån. Konsumtionslån innefattar privatlån, kreditkort, snabblån, kontokrediter, faktura- och avbetalningsköp. Gemensamt är att lånen kan tecknas utan säkerhet.
I sammanställningen har vi även tittat på dem demografiska skillnaderna hos låntagarna i Sverige. Hur ser fördelningen ut bland låntagarna när det kommer till inkomst, bostadsort och ålder? Vi har även tittat hur snabbt svenskarnas skulder för konsumtionslån växer och har lyft fram trender och mönster man kan se på dagens privatlånemarknad.
Privatlån i korthet
Skulderna i de svenska hushållen ökar, men tillväxttakten minskar. De svenska hushållen blir allt mer belånade, senaste tre åren har de svenska hushållens konsumtionslån ökat med 55 miljarder kronor. Tillväxttakten på lånen har minska från en tillväxt på 7 % 2018 till en 4 & i slutet av 2019. Den följer konjunkturutvecklingen i Sverige – En helt enkelt svagare konjunktur innebär färre nya lån.
- Antalet privatlån växer snabbt i Sverige
Senaste 5 åren har antalet privatlån som tecknats över 250 000 kronor tredubblats i antal. Dels på grund till en starkare konjunktur, men även som ett resultat av de stigande bostadspriserna och dem skärpta amorteringskraven.
- Under 2019 var snitträntan för konsumtionslån i Sverige 6,7 %
Statistiken visar på stora skillnader i vad konsumenterna erbjuds för ränta vid privatlån. Kvinner erbjuds överlag en högre ränta än män. I Stockholms län är skillnaderna som minst medans i Blekinge är skillnaderna som störst.
- Låneförmedlare blir ett allt vanligare inslag på privatlånemarknaden
Statistik visar att privatlån är mycket billigare när dem tecknas via en låneförmedlare som bidrar till en ökad konkurrens. Desto större lånebelopp och ju högre inkomst en låntagare har, desto fler väljer att använda sig av en låneförmedlaren.
- En stark trend bland svenska låntagare att teckna privatlån för att samla in lån
En av de absolut vanligaste anledningarna till att teckna ett privatlån är att samla sina mindre lån och krediter. De vanligaste är att de bland de som använder sig av en låneförmedlare.
Trender lånemarknaden 2018-2019
Innan vi går in mer i detalj på låntagarna i Sverige skall vi blicka tillbaka lite på lånemarknaden i sin helhet. Vad man kan se är att de svenska hushållens skulder ökar för varje år som går, men inte alltid lika snabbt. 2018 växte konsumtionslånen i snitt med 7,3 procent. För Januari till September 2018 var snittet på 6,7 % alltså lite lägre, men i slutet av 2018 var tillväxttakten uppe igen på 8%, efter det har siffran sjunkit under åren som gått.
Under September 2019 rapporterade SCB en tillväxttakt på 4,1 % för konsumtionslån. Vilket kan ses som den lägsta siffran sedan året 2015. Detta tyder på att tillväxttakten för konsumtionslån har börjat mattas av lite, vilket innebär en svagare konjunktur.
Blickar man tillbaka i tiden kan man se att tillväxttakten för konsumtionslån hela tiden har följt konjunkturutvecklingen. 2007 nådde tillväxttakten sin topp men den sjönk drastiskt efter finanskrisen 2008. Följande åren växte svenskarnas skulder med 4 – 6 % per år. Det var först i slutet av 2015 som tillväxttakten ökade igen, vilket är i samma linje då Sverige gick in i högkonjunkturen med hög konsumtion och låga räntor.
Större privatlån växer fort
Det stora antalet privatlån har även blivit fler. Enligt Finansinspektionen var en 25 procent av privatlånen under 2018 större än 100 000 kronor, genomsnittslånet låg på 80 000 kronor per lån. Statistiken kan också visa på att privatlån med belopp över 250 000 kronor har tredubblats de senaste fem åren och har i princip femdubblats sedan 2008.
Nya privatlån över 250 tkr
Det ökande intresset för att göra större lån ses som en effekt direkt av en starkare konjunktur med låga räntor, men också en effekt av stigande bostadspriser och det nya amorteringskravet. Dem skärpta kraven gör även att många drar sig för att utöka sina bolån för att inte kunnas omfattas av högre amortering och istället väljer att teckna ett större lån utan säkerhet. Många skärpta krav kan även ha gjort att fler har dragit sig för att utöka sina bolån för att inte omfattas av de högre amorteringskraven. Därför tecknar många istället ett större lån utan säkerhet.
Kostnader för att låna pengar!
Enligt statistik från SCB har räntan för konsumtionslån snittat runt 6,7 under hela 2019, men snitträntan för bolån har varit runt 1,6 %. Förklaringen till den stora ränteskillnaden beror på säkerheten som bolån medans konsumtionslån inte har någon säkerhet.
Lendo gjorde en kartläggning över första kvartalet 2019 som kan visa på den lägsta snitträntan på 6,09 % och den högsta snitträntan på 19,33 % för privatlån. Det finns väldigt stora skillnader på vilka räntor konsumenter erbjuds vid privatlån.
Lendos kartläggning visar också på att kvinnor erbjuds en högre ränta än män i alla län förutom Stockholm och Västernorrlands län. I Stockholms län är skillnaderna som minst på en marginell skillnad på enbart 0,01 % mellan kvinnor (9,45%) och män (9,46%). Den största skillnaden i Sverige är i Blekinge där män erbjuds en snittränta på 9,72 % medans kvinnor erbjuds en snittränta på 10,49%.
Låneförmedlare vanligaste vid stora lån
Något som blir vanligare på den svenska lånemarknaden är låneförmedlare – en aktör som fungerar som en mellanhand mellan långivaren och låntagaren. Om man kollar på Finansinspektionens statistik är totalkostnaden något lägre för de privatlån över 50 000 kr som går via en låneförmedlare än om lånen tecknas direkt vid långivaren. Detta kan man tyda att låneförmedlarnas närvaro bidrar till ökad konkurrens och ger låntagaren bättre villkor och lägre kostnader något som spelar in en positiv inverkan på lånemarknaden.
Överlag ökar antalet låntagare som går via en låneförmedlare i takt med lånets storlek. Undantaget är för låntagare under 25 år så är det få som använder sig av en lånförmedlare när man lånar mindre än 50 000 kronor. Unga människor under 25 år använder sig i större utsträckning av en låneförmedlare är äldre över 25 år. När det kommer till lån som överstiger beloppet 50 000 kronor går 50 % av låntagarna i åldern 65 år och äldre till en låneförmedlare. I övriga åldersgrupper är den motsvarande siffran mellan 30 till 40 %.
I statistiken visar också att antalet förmedlade lån ökar om låntagarens inkomst är högre. Det vanligaste är bland dem som har en inkomst på 55 000 – 60 000 kronor per månad. En enkel förklaring skulle kunna vara att en höginkomsttagare oftare är i behov av att låna ett större belopp.
Den svenska låntagaren
September 2019 gick den totala mängden konsumtionslån i Sverige till 240 miljarder svensk kronor (Enligt SCB). Slår man ut ett snitt på detta i sett till befolkningsmängd innefattar det att varje svensk har i snitt ca 23 000 kronor i konsumtionslån. Använder man gruppen 18 – 65 år är genomsnitt skulden drygt 39 000 kronor, eventuella bolån är borträknade i statistiken. Detta är givetvis en grov generalisering som inte oss oerhörd mycket information vem låntagaren är. Var bor personen som tecknar konsumtionslån? Är personerna unga, pensionärer, studenter eller mitt i live? Hög- eller låginkomsttagare? Finns det några speciella mönster hur olika svenskar lånar pengar? Vi har försökt besvara detta här nedan, baserat på statistiken vi har fått ta del av.
Var bor låntagarna?
Majoriteten av alla nya konsumtionslån under året 2018 tecknades av personer boende i storstadsregionerna. Regionerna Göteborg, Stockholm och Malmö står för hela 33 % av dessa och dem resterande 18 procenten utgörs av andra svenskar i storstäderna. 49 & av nya lånen tecknades av svenskar boende utanför storstadsregionerna.
Storstäderna som avses i Finansinspektionens rapport är hem för ca 44 % av den svenska befolkningen. Detta innebär att lite mer än 40 % av svenskarna står för majoriteten av de nya konsumtions lånen. 56 % av befolkningen bor utanför städerna och de står för 49 % av konsumtions lånen.
Ett annat sätt man kan mäta hushållens skuldsättning är att kolla på skuldkvoten, det gör man genom att kolla på hushållets totala inkomst och dess totala låneskuld. Desto högre skuldkvot desto större de del av inkomsten går till lönekostnaderna. Skuldkvoten räknar man ut genom låneskulden delas med hushållets totala årsinkomst. Låneskulden skall avse samtliga krediter och lån och inkomsten omfattar lön efter skatt och
eventuell bidrag hushållet får. Om en familj har en årsinkomst på 900 000 kronor och skulder på 3 miljoner kronor är skuldkvoten – 3 000 000 / 900 000 kr = 3,33, det vill säga 333 %.
Storstadsregionerna har ett genomsnittligt högre skuldkvot högre än i övriga landet och allra högst är den i Stockholm. 2018 var genomsnittskuldkvoten i huvudstaden 458 %. Detta kan jämföras med medelskuldkvoten för boende utanför storstäderna som samma år låg 321 %. På andra plats kommer Göteborg och tredje plats Malmö.
Hur gamla är låntagarna?
Den åldersgrupp som till störst del stod för nya konsumtionslån under året 2018 var 26 – 35 åringarna. 66 % av låntagarna var under 46 år fyllda och trots detta var 25 % över 65 år gamla utgjorde endast 5 % av låntagarna.
Sett till skuld i relation till inkomst hade de i åldern 35 – 55 den största skuldkvoten med en genomsnittlig skuldvot på 425 %. Medelskuldkvoten för personer 25 år var enbart 160 %, detta beror oftast på dem inte har några bolån.
Hur mycket pengar tjänar låntagarna?
Bland låntgarna under 2018 hade 80 % en bruttoinkomst på under 35 000 kronor i månaden. I detta inskomstspannet befinner sig majoriteten låntagarna. Lite mindre än hälften hade en inkomst mellan 20 000 – 35 000 kr i månaden, och en femtedel av låntagarna hade en inkomst mellan 25 000 – 30 000 kronor i månaden.
Enbart 10 % av privatlåntagarna hade under 2018 en bruttoinkomst på över 45 000 kronor i månaden. Samma siffra hade en inkomst före skatt på under 10 000 kronor per månad och 13 % av låntagarna hade ingen inkomst alls.
I den grupp med lägst inkomst ligger det genomsnittliga lånet på 43 000 kronor och i den högsta gruppen ligger genomsnittslånet på 127 00 kronor. Det är väldigt tydligt att ju mer låntagaren har i inkomst desto större lån tecknar man.
Vad lånar svenskarna till?
En av sju personer som tecknar ett lån för det oftast i syfte att samla sina lån på ett och samma ställe. Bland svenskar som lånar via låneförmedlare är andelen ca 25 %. Det är vanligast att de som använder sig av en låneförmedlare tecknar privatlån i syftet att samla lån och krediter på samma plats. Desto högre lånebelopp som tecknas desto fler av lånen används för att lösa gamla lån.
Alla nya privatlån över 100 000 kronor användes ca 36 & till att lösa lån man redan hade, enbart 3 % under 10 000 kronor användes i detta syfte. Lendo gjorde en kartläggning över första kvartalet 2019 där majoriteten av låntagarna som tecknade privatlån gjorde de i syfte för att samla sina lån. Eftersom Lendo är en låneförmedlare är det inte så konstigt att siffrorna pekar på det hållet. Fler och fler svenskar väljer att samla sina lån via en låneförmedlare än direkt hos en långivare!
Varför är då just låneförmedlare bättre på erbjuda och marknadsföra samlingslån? Det kan vara för de är det dom just marknadsför och erbjuder sig. Många inser hur krångligt det kan vara att samla sina lån och därför tar de hjälp av en låneförmedlare att göra just detta. De låneförmedlarna som visar hur enkelt dom kan göra detta blir då ett självklart alternativ.
På andra plats varför man väljer att låna pengar kommer renoveringar i hemmet och byggnadsprojekt, dessa lån utgör ungefär 20 % av alla privatlån som Lendo förmedlat under första kvartalet 2019. För unga människor under 20 år gamla är det vanligare med privatlån till en bil eller en båt, medan lån till renovering är absolut vanligast till personer över 50 år!
Hur länge lånar man pengarna?
I snitt är återbetalningstiden ungefär 7 år för privatlån. Statistiken visar dock att den faktiska löptiden är ofta kortare än den avtalade. De kan till exempel bero på om ett lån läggs om eller att en person fått bättre villkor hos en annan långivare och då väljer man lösa sig ur det gamla lånet i förtid med det nya lånet. Skillnaden mellan den avtalade och den faktiska löptiden är störst bland dem mindre bankerna och långivarna, det i snitt skiljer sig nästan 6 år. Hos de största bankerna är motsvarande siffra 4 år. När det kommer till krediter är genomsnittliga avtalade löptiden 6 år och den faktiska 1 år. Detta innebär att krediterna oftas förlängs så att lånetiden blir dubbelt så långt.
Hur ser svenskarnas betalningsförmåga ut?
Finansinspektionen har testat låntagarnas ekonomiska situation för att se hur det skulle påverka vid eventuella räntehöjningar och inkomstbortfall. Genomsnitt Svensken har 14 500 kronor i månaden kvar efter alla nödvändiga utgifter har betalats. Detta kan visa på goda marginaler om något oförutsett skulle inträffa.
Många har dock fortfarande inte lika goda marginaler. För en av sex låntagare är överskottet mindre än 5 000 kronor per månad, detta är tänkt att täcka eventuella förändringar i inkomsterna och kostnaderna.
Testet visar även om räntan skulle höjas med enbart 5 procentenheter skulle cirka 8 % av låntagarna på back och förbruka mer än dem får i inkomster varje månad. Ett inkomstbortfall på 10 % skulle resultera i att 6 % av svenskarna får ett underskott. Skulle inkomsten minska med 20 % skulle en av sju låntagare leva över sina tillgångar.
Bolånetagarna tecknat större lån
Bolånetagarna tecknar i större utsträckning större privatlån, medans låntagare utan ett bolån tecknar ofta mindre lån. 66 % av bolånetagarna tecknade lån på över 50 000 under 2018, bland svenskar utan bolån var det enbart 33 % som tecknade lån över 50 000 kronor. Det var även dubbelt så många bolånetagare än de utan bolån, som tecknade privatlån på ett belopp över 100 000 svenska kronor.
När det kommer till lån under 20 000 kronor var det mindre än 10 % av bolånetagarna som tecknade ett sånt lån och för lån under 10 000 kronor var det inte mer än 2 % av bolånetagarna som tecknade detta. Kollar man jämförelsen med låntagare utan bolån tecknaden majoriteten ett konsumtionslån under 20 000 kronor och 43 % tog ett lån på under 10 000 svenska kronor.
Sammanfattning av privatlånemarknaden
Svenskarnas hushåll är fortsatt högt belånade och privatlån som tecknas blir vanligare. Tillväxttakten följer även konjunkturutvecklingen i Sverige och har i slutet mot 2019 börjat att mattas av lite grann. Senaste 10 åren har stora privatlån vuxit fort och frågan är om även denna utvecklingen kommer sen en nedgång pga av en svagare konjunktur.
Med största sannolikhet kommer de stora privatlånen vara fortsatt populära ibland folk som är i behov av ett stort lån, men samtidigt inte vill utöka sina bolån då de omfattas av amorteringskraven. Högre räntor skulle kunna påverka att fler inte vill teckna ett lån. Detta skulle isåfall kunna samtidigt leda till en ökning av privatlån via låneförmedlare för att kunna hitta marknadens lägsta räntor.
Just nu är det framförallt de som tecknar större privatlån som tar hjälp av en låneförmedlare. Det kan bero på att dessa tenderar att lägga mer tid på att jämföra olika lån. Detta kanske inte är så konstigt att lägga mer tid på att jämföra lån om det är större belopp.
Det är inte så konstigt att stora privatlån har ett större intresse och åtagande, ett par procents skillnad i ränta kan göra stora skillnader på ett lån runt 300 000 kronor. Det kan även framgå att många tecknar ett privatlån för att kunna samla sina lån. Vanligaste då är de att de använder sig av en så kallad låneförmedlare.Detta beror nog främst på att det rör sig om ett större belopp. En anna möjlighet kan vara till förklaring att det.
Vi hoppas du kan uppskatta denna sammanställningen!
Källa: Finansinspektionen, “svenska konsumtionslån 2019”
Källa: Lendo, “Svenskar och privatlån – En analys av den svenska privatlånemarknaden Q1 2019